Forskning och utveckling som kontinuerligt minskar utsläppen från vedeldning

Det kompetensuppbyggande projektet SusWoodStoves visar att utsläppen från vedeldning har minskat avsevärt de senaste decennierna. Detta är tack vare kontinuerlig forskning och teknikutveckling, något som Nordpeis har varit en betydande del av. SusWoodStoves-projektet har genomfört omfattande försökskampanjer för att dokumentera utsläppen av skadliga ämnen från vedspisar.

De positiva resultaten i undersökningen är goda nyheter för oss och visar att vårt arbete ger resultat. En av de testade spisarna i projektet som visar positiva resultat är vår egen Nordpeis Duo.

Nordpeis Duo varmer opp en koselig stue

Nordpeis Duo

SusWoodStoves

SusWoodStoves-projektet har testat gjutjärnsspisar, plåtspisar och kalkstensspisar. Resultaten visar en tydlig minskning av utsläppen av skadliga komponenter. Moderna vedspisar, som representerar dagens eldstäder, har uppnått betydande förbättringar när det gäller effektivitet och utsläppskontroll.

Resultaten från dessa tester är så positiva att de bör inkluderas i en uppdaterad nationell utsläppsstatistik. För att inkludera dessa förbättringar måste uppdaterade utsläppsfaktorer användas. Tidigare faktorer uppdaterades senast 2017 och inkluderade endast spisar installerade efter 1998.

SusWoodStoves har jämfört dagens utsläppsfaktorer med moderna vedspisar, inklusive Nordpeis Duo, och resultaten är lovande:

  • 52 % lägre utsläpp av PM2,5-partiklar
  • 72 % lägre utsläpp av CO (kolmonoxid)
  • 76 % lägre utsläpp av CH4 (metan)
  • 77 % lägre utsläpp av andra lätta gaser (NMVOC)
  • 70 % lägre utsläpp av tunga gaskomponenter som kondenserar i atmosfären.

Läs mer om våra kaminer

Takhengt peisovn

Moderna vedspisar

Resultaten från detta experiment visar att övergången till moderna vedspisar med lägre utsläpp och förbättrad teknik spelar en nyckelroll i att minska utsläppen från vedeldning. Moderna vedspisar förbättras kontinuerligt. De blir allt mer effektiva, användarvänliga och har möjlighet till automatisk lufttillförsel. Detta minskar ytterligare användarens påverkan och gör förbränningsprocessen mer hållbar.

Utnyttjande av biomassa

För att utnyttja energin i vedkubbarna på mest energieffektiva sätt är det viktigt att optimera förbränningsprocessen. Moderna vedspisar har en energieffektivitet på cirka 80 %, vilket kan öka något med värmelagringskaminer. Forskning har visat att energieffektiviteten kan nå upp till 90 % under stabila förbränningsperioder. Användare bör elda vid nominell belastning och kontinuerligt för lägsta möjliga utsläpp. Vid delbelastning, där lufttillförseln minskar, ökar utsläppen betydligt, särskilt för klimatgasen CH4. Detta beror på att detta molekyl kräver hög temperatur för att brinna ut tillräckligt snabbt i en vedspis.

Förkolning och svart kol

Svart kol, främst i form av sot, är en utmanande komponent att minska, men moderna vedspisar har betydligt lägre sotutsläpp än äldre spisar. Svart kol bildas från lätta kolväten, och sotpartiklar kan påverka förbränningsprocessen negativt. Utsläppskomponenter som kväveoxider (NOx) och svaveldioxid (SO2) är svårare att minska än oburna komponenter. Svavelinnehållet i vedkubbar är generellt lågt. En enkel åtgärd för att minska NOx-utsläppen är att elda mindre björk och andra hårda trädarter och istället använda gran och tall. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att förbränningsprocessen styrs av olika förbränningsparametrar. Därför är det fortfarande temperaturen, vistelsetiden och syretillförseln som kontrollerar förbränningen och slutligen utsläppen.

Vidare forskning

Framtida forskning, inklusive från Nordpeis, är nödvändig för att minska sotutsläpp och utvärdera hela värdekedjan för vedeldning, inklusive resursutvinning, bearbetning och transport. Optimal integration av vedspisar i bostadens energisystem och kopplingen till elektricitet är också viktiga områden för forskning. Användare kan bidra till hållbar vedeldning genom att byta ut gamla spisar mot moderna, underhålla spisarna regelbundet och följa riktlinjerna för korrekt eldning. Detta kommer att minska miljö- och klimapåverkan från vedeldning och stödja en mer hållbar framtid.

SINTEF, eller Stiftelsen för industriell och teknisk forskning, är den största oberoende forskningsorganisationen i Skandinavien och en av Europas största forskningsinstitut. Dess huvudkontor är beläget i Norge och är känt för sin forsknings- och innovationsverksamhet inom ett brett spektrum av områden, inklusive teknik, naturvetenskap, medicin, samhällsvetenskap och humaniora.

SINTEF samarbetar med industri, akademi och offentlig sektor för att genomföra forsknings- och utvecklingsprojekt. Organisationen arbetar med projekt relaterade till energi, miljö, hälso- och sjukvård, materialvetenskap, teknologi och många andra områden. Målet för SINTEF är att bidra till innovation, ekonomisk tillväxt och kunskapsutveckling i Norge och globalt.

SINTEF grundades 1950 och har vuxit till att bli en betydande forskningsinstitution som arbetar både nationellt och internationellt. Den är oberoende, men nära knuten till Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) och är känd för sin expertis och bidrag till olika forsknings- och utvecklingsprojekt runt om i världen.